YTAN BEDRAR

KÄRA FINANSIÄRER...

Jag förstår om ni nu känner en viss osäkerhet kring fortskridanadet av Frances lekrum. Ha tillförsikt. Även om det kan verka så på ytan, råder det inte stiltje i projektet. Har spenderat många kronor på att köpa material i butiken Material. När jag ändå kom in på pengar. Jag postade omgång nummer två av kvitton till er igår. (Budgetmässigt ligger vi bra till. Närmare bestämt 7.300 kronor kvar. Inget självändamål att göra slut på dem).

Jag gav Frances min kamera och bad henne ta en bild när jag kom i söndags. Det var första gången hon tog en bild med en riktig kamera. Hon blev förvånad och exalterad att hon kunde. Hon ville inte släppa kameran. 

Hon ville ta en bild på badrummet. Med en digitalkamera kan man radera dåliga bilder.

Nu ska hon fota sängen.

Det vanliga förloppet när jag kommer till Bondegatan efter jobbet: Ida och Frances sitter i köket. Frances ritar, Ida sms:ar eller läser på datorn. Jag sätter mig vid Drapers köksbord. Ida frågar om jag vill ha något att dricka. Jag är hungrig svarar jag. 


Ida lagar mat. Jag går och jobbar. Fralle följer med. Maten är klar! ropar Ida från köket. Vi äter ihop (Fralle äter tidigare). Sedan jobbar vi alla tre, tills Fralle ska sova. Någon av oss lägger Fralle. Den andra städar upp i köket och/eller Facebookar/bloggar. Om vi orkar, sätter vi bygg-hörlurar på Frasses öron, och fortsätter jobba. 

Frances härmar mig i allt jag gör.




Hon jobbar hårt och tar i väldigt mycket, fast det aldrig blir några hål med plastborren.

Det blir mycket spån och flisor och dammpartiklar överallt hela tiden. Därför är det viktigt att städa efter varje byggpass.

Maten är klar ropar Ida. Han är bra på att laga mat (inte lika bra som Bella, men bra).

Nu sover Frances. Klockan är 22.45. Stegen blev inte bra. Den ser bra ut på bild. Bilden ljuger. I verkligheten är den ranglig som in i helvete. En kvälls bygge till spillo.