Kära P&L!
Här kommer äntligen lite bilder och info om kalasen. Idag är det över en vecka sedan. Ida och jag har tagit det aningen lugnare sedan dess. Hon har pluggat och jag har varit lite mer hemma. (Dock inte orkat hjälpa Mathias med marktjänstgöringen).
Båda festerna gick som planerat. Över förväntan enligt mig. Med tanke på att Ida, vid 10.30, var nära att kasta in handduken.
Lenny sov över hos Andreas (Efa hos Ida). Andreas och Lenny drack öl och spelade TV-spel till halv fem.
Ida och Andreas hade bestämt att Andreas skulle vara på Bondegatan kvart i tio på morgonen. Först vid elva möter han upp Ida på Konsum. Kalaset börjar tolv. Okammad och rödögd.
Gunnarssons konditori öppnar tio. Jag och Ida hänger på låset. Lenny skjutsar oss och tårtorna. Under tiden håller Efa hus hemma istället för Andreas. Tar hand om Frasse, dammsuger, plockar iordning verktyg och plankor, tejpar täckpapp över hela golvet och förbereder i köket.
När Ida inser att vi kommer hinna slutar hon att vara irriterad på Andreas. Alla är glada när det ringer på dörren.
---
KALAS ETT: Dagiskalaset.
I 80-tals kalasboken stod det att man skulle skriva barnens namn på stora kassar. I dem skulle man lägga respektive barns skor, mössa, jacka, vantar mm mm. För att undvika kaos vid kalasets slut. Det var ett uppskattat tips. Närmast genialiskt. Frances skrev själv.
Jag kan inga namn på dagiskompisarna. Jag satte mig i sängen.
- Du i blå tröja, kom hit.
(Lite orolig min. Kommer dock mot mig)
- Vad heter du?
- Alvin.
- Jag ska skriva ditt namn på en bit maskeringstejp och sätta på dig.
(Inget svar)
- Hur stavas ditt namn? (Nu har två andra barn kommit och satt sig i sängen och tittar på mig och Alvin).
- Det stavas med A.(De andra barnen lyssnar intresserat)
- Aha, sa du B?
(Nu hörs ett tvåstämmigt "NÄÄÄÄ!, han sa ju AAAA!"
- A sa jag, säger Alvin.
- Aha. (Jag skriver ett A på tejpen). Sen då? Sen är det väl B?
(Nu har det kommit två barn till. Alla fem skriker "NÄÄÄÄÄ!!! LLLLL!!! Vet du väääälll!!")
- Lugna er, jag kan inte veta allt. Aha, L säger ni. Då ska vi se. Då har vi A som i Apa, L som i Lång och sen är det väl ett...
- VVVVV!! (Alla skriker i munnen på varandra).
Så här fortsätter det tills alla barn har fått sina tejp-namn. Barn är roliga.
Det var bra för mig att kunna läsa deras namn under kalasets gång. Jag kommer aldrig ihåg namn. Nu kunde jag spontant säga ice-breakers.
- Tyra. Vilken fin klänning du har!
(Hon svarade att hon hade haft den på ett annat kalas också. Vet inte varför, men det var intressant information).
Försent kom jag på att jag såklart borde gjort likadant med föräldrarna. Det hade garanterat gjort susen på den socialiserings-avdelningen.
Andreas aviserar att det är bygg-damms-dags. Alla blir uppspelta och förväntansfulla. Det bildas automatiskt en kö framför Efa och Andreas Bygg-illustration som utgör själva dammen.
Istället för godispåsar hade Andreas köpt små målarburkar och lagt godis i. Istället för fisk-spö hade han gjort en anordning i taket med en tilja och en magnet. Magneten hissade man upp och ner i ett snöre. Bakom teckningen gjorde han ljudeffekter med borrmaskinen.
Jag frågade alla barn, en och en, om de kunde dela med sig av sitt godis till mig. Bara en liten m&m? Ingen ville.
Efter byggdamm var det pizza-dags. Andreas och Ida hade ställt fram juice och öl i köket. Av alla föräldrar var det bara två killar. Ingen drack öl till pizzan. Förens Alvins pappa knäckte en. Sedan följde resten efter. Det är svårt att vara först ibland. Efter pizza var det tårt-dags.
Frances tänkte på annat än tårta.
Hon tänkte på fjärrkontrollen till hennes dinosaurie som hon fått av Efa & Lenny. Det är svårt att låna ut sina presenter ibland.
Varför köpa en hel princess-tårta när barn bara äter upp det gröna? Bättre och mer ekonomiskt att köpa en rulle marsipan, färga den grön, kavla och klicka på grädde.
---
KALAS TVÅ: Vänner med barn och några få utan.
Har nästan inga bilder från kalas två. Jag var uppatgen med att köra och hämta pizza och återhämta mig från första kalaset. Upplägget var detsamma. Dock var barnen mycket lugnare. Dagisbarnen var alla i samma ålder och kände varandra. De skrek och stojade och hoppade i sängen. Kompis-barnen hade nog inte lika kul. Fast tillräckligt tror jag.
Ali kom med hembakta choklad-doppade kokos-toppar!
Kön till Bygg-dammen var inte lika lång och hetsig.
Bästa presenten var familjen kanin från Max. De flyttade in i dockskåpet.
Efter festen tog vi igen oss med lite öl och vin. Innan vi började röja iordning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar