LENNY, EFA OCH MAJA

BYGG-RESUMÉ: FREDAG

Ida, Andreas och jag har kalas-möte. Bella och Frances rollar stege. Kalaset har bygg-tema. Vi ska ha byggdamm istället för fiskdamm säger Andreas. Små färgburkar istället för godispåsar. Talja, magnet och snöre istället för fiskspö. Byggtejp som girlanger. Täckpapp på golvet. Tårta, öl och pizza. Det blir bra.

Sågar ut fönstret till kojan.

Klockan 22.00 åker Ida på avskedsfest för Draper. Tar en bulle med Frasse som sover över hos mig och Mathias.

---

BYGG-RESUMÈ: LÖRDAG

08.30. Bolibompa. Det går inte att få kontakt när hon tittar på tecknat. 

Lördag förmiddag. Inköps-runda för kalaset. Wirströms, Material, Konsum och Gunnarssons. Toras kalas börjar 15.00. Andreas och Ida går dit med Frasse. 
Jag går hem till Ida. Hade tänkt städa men somnar i Idas säng. Vaknar efter en timme och börjar städa. Bella kommer. Börjar bygga och måla. Skruvar fast övervåningen.


Ida och Andreas kommer tillbaka från kalaset. Frances har somnat i vagnen. Lägger henne i sängen. Efa och Lenny kommer. De är från Tyskland men bor i Sverige. I ett rött trähus på landet. Lenny är snickare utbildad på Carl Malmsten. Efa är illustratör. (Egentligen stavar hon Eva, men man säger Efa så jag skriver så). Jag gillar dem. De är jättesnälla. 


Bella lagar mat. (Hon är bra på det).

 

21.30. Börjar jobba. Frances sover i kalasklänningen. Sätter på henne skydds-hörlurar. Spikar fast undertaket, bygger klart socklar, målar, borrar och sågar. Alla jobbar på.





Efa och Lenny har med sin hund Maja. 23.00 sätter sig en yrvaken Frances upp i sängen. Hon somnade i vagnen. Nu ser hon sex vuxna ha verkstad i hennes lekrum. Maja stirrar på henne med tassarna på sängkanten. Hon ser konfunderad ut.

Fralle får en dinosaurie i födelsedagspresent.



Känner mig aningen hotad av att Lenny är snickare. Det är okej att han hjälper till så länge han gör som jag säger. Han är inte det minsta störig. Bara rolig. Jag bossar med honom. Han tål det.

(Lite buskis)



Utsikt från kojan.

Klockan hinner bli 01.30. Fem minuter senare går jag och Bella hem.

 

AVSNOPPAD

Internet avpersonifierar Annikor. Olustigt lätt att hamna på gränsen till otrevlig när ingen påföljd är möjlig. Dessutom. Svårt för Annika att känna av min skämtsamma ton på texten. Gillar inte Ikeas chatt-tjänst "Korta frågor, snabba svar".

Klicka på bilden för att se den i läsbar storlek.

Bygg-resume: Torsdag

Tisdag kväll. Telefonsamtal med Annelie från Sundsvall. Säljaren av hurtsarna. Vi har pratat och mailat och textat varandra under några dagar. Annelie vet om bloggen. (Någon som är förvånad?). Hon pratar med bred Väster-norrländsk dialekt.

- Hej Annelie, det är Helena, hurts-Helena.

- Nämän häj Helena! (med betoning på och med utdraget andra "e", "Heleeena")

- Jo vet du, jag tror vi måste skicka hurtsarna med Bussgods ändå.

- Nämän, menar du det?!

- Ja. Det känns angeläget att de kommer hit så fort det går.

- Jamän, det känns förargligt när frakten kostar sex gånger mer än skåpen?

- Jo, jag vet. Men OM det är okej för dig att packa och skjutsa dem till Bussgods terminal, vill jag gärna att vi gör så ändå. Känner att vi måste ha dem till vårt bygge så fort det går.

- Känns snopet, men om du verkligen vill så gör vi så.

- Ja men vet du, även om mamman till barnet som ska ha hurtsarna är en fattig reklam-student, så är det faktiskt mormor och morfar som betalar. De har råd.

- Jaha, så dä drabbar ingen fattig då! (Skratt)

- Näe, precis! Jag sätter in hundra kronor extra till dig för besväret att paketera och åka med dem till Bussgods. Annars blir det bara 100 kronor till dig.

- Nämän nu får du ge dig. Inte ska ni betala hundra kronor extra också! Behåll dom hundra kronorna och se dom som en födelsedagspresent från mig till lillflickan.

- Ah meh! Du är för gullig. Kanske den gulligaste säljaren jag stött på under mitt 10-åriga Blocket-liv faktiskt. En snabb fråga. Jag ska nämna hurtsarna på bloggen. Det vore skoj att ha med en bild på dig. Men jag fattar om du INTE vill. Jag hade definitivt sagt nej om jag vore du. Hatar när folk lägger upp bilder på mig på nätet. Bara kul om jag är snygg på dem. Jag är lite fåfäng.

- Jaha, näe, det går int, de kan jag int' mä, däremot kan du få en bild på min lill-flicka. Hon hade hurtsarna i sitt rum när hon var liten. Nu är hon 16 och ska flytta ner i källar'n. Som en egen liten lägenhet. Nästan 27 kvm ska hon inreda alldeles själv. Och mamma får int' va mä å tycka till, för hon har så dålig smak, Haha! Ja gillar tunga ekmöbler, inga divansoffor här inte!

Men dä ä tur att vi har så olika smak och tycke, hur skulle det annars se ut? Hur som helst, ja paketerar hurtsarna ikväll och skickar dem imorron. 
- Annelie, du är en klippa. TACK!


(Eftersom jag är nojjig att trampa någon på tårna mailade jag konversationen ovan till Annelie innan jag lade upp den. Fick snart ett mail tillbaka. Bokstavligen såhär: "Lägg ut vårt samtal du, fast int tyck ja att ja prata så brett! Haha! Kram Annelie"

Trodde det skulle ta 3-4 dagar. På torsdag förmiddag får jag ett sms. Bussgods skriver att de finns att hämta på lagret i Västberga. 

Får låna chefens Audi och lov att åka och hämta hurtsarna på arbetstid. Mittemot Bussgods ligger av en slump proffs-färghandeln Caparol. Går in och språkar med ett färgproffs. Har med ett av Idas urtvättade 70-tals örngott som referens. Han funderar länge och väljer sedan ut en blå. Jag är skeptisk. Han säger att han vet vad han gör.




Hahaha! Jag är så glad att hurtsarna kom!

Och att färgkillen visste vad han gjorde. Är det inte en ovanligt fin blå?

Köpte tunn plywood på butiken Material på Östgötagatan. Det är Wirströms egna special-hobby affär. Om ni har missat den ska ni gå dit. Där finns allt man behöver. Går INTE att jämföra med Panduro. Panduro blir ap-tråkigt i jämförelse. (Bara fula pärlor, måla-själv-tomtar och hiskeliga scrap-booking saker). 

Bella målade plywooden vit. Ska spikas upp som "tak" över sängen. Kommer samtidigt gömma alla reglar.

NATTA NALLE

Bygg-resume: Onsdag


Ida och jag jobbade på. Frances var hos Andreas. Det går snabbare utan henne. Kojan på övervåningen ska ha ett runt fönster. Ritade en cirkel med hjälp av en spik, en tråd och en penna.

Detta märkliga men praktiska mini-teak-skrivbord hittade jag för länge sedan på loppis. Ida har haft det. Fotade det till Blocket. (Style-ade lite sakralt med kandelaber).

Skruvade upp reglarna för sängskivan. Ida tycker Frances rum ser ut som på ett ukrainskt barnhem. Jag förstår vad hon menar. Men är inte orolig. Måste få hit hurtsarna...



Eftersom Smulan inte var hemma tvingade jag Ida natta Nalle. Bara för att känna hur det kändes. (Det kändes inte bra).

HINNER DE KOMMA?

Hittade två perfekta 70-tals hurtsar på Blocket. Nästan konstigt bra. Till det facila priset av 50 kronor styck. De befinner sig dock i Sundsvall. Annelie (den otroligt trevliga säljaren) tyckte det var katastrofalt att vi skulle betala 500 spänn i frakt när själva hurtsarna kostade 100. 
Hon skulle försöka lösa det på något sätt. Lägga upp en förfrågan på Facebook. Kanske någon släkting eller bekant är på väg nedåt med bil inom snar framtid. Det var omtänksamt.


De kommer bli väldigt fina när vi rollat lådfronterna blå.
(Klicka HÄR om ni av någon anledning skulle vilja se hela annonsen).

HUR VAR DET NU IGEN?

Ligger än mer efter med bloggen. Det är fredag och jag ska skriva om i tisdags. 
Ritningen nedan är alltså vår plan. Nu på söndag är det meningen att själva byggandet vara klart. Då ska Frances, Ida och Andreas ha två födelsedagskalas.


(Klicka på bilden så blir den större).

Kalas nummer ett börjar 12.00. För dagiskamraterna. Alla är bjudna. Det tycker jag är sympatiskt. 

Jag gillar inte när man exkluderar vissa från dagis-barnkalas. Oavsett om det är pga kön eller föräldrars lathet. Dålig ekonomi är inte ett argument. (Det räcker med saft och korv och varsin tablettask). För liten yta är inte heller hållbart. (Det kommer visa sig på söndag då 34 vuxna och 21 barn kommer till 42 kvm). Fysisk eller psykisk sjukdom är okej. 

15.00 är det dags för kalas nummer två. Då för kompisar med barn. Och några utan. Som jag & Mathias tex. 

Det är väldigt lätt att ha bestämda åsikter och utläggningar om rätt och fel kring barnkalas. Dvs när man inte har några egna och aldrig behöver ställa till med något kalas. (Inser att antagligen är störigt av mig). 


Ida börjar bli beslutsam med borrmaskinen. Bra tecken. Här använder vi slagborr med 8 mm borr.

Mellanväggen fixeras mot en av övervåningens reglar. En regel i väggen tillkommer. Och en mot sängbotten.





Ida tycker det är jättehögt. Hon vågade inte gå upp. Jag tvingade henne. Sen hjälpte jag henne ner.

HAR JAG GÅTT FÖR LÅNGT NU?

Mathias och jag har varsitt skrivbord hemma. Han använder inte sitt. Varje morgon efter jag badat går jag in i sovrummet. Mathias ligger kvar under täcket med datorn på magen. Sängen är hans kontorsplats. Därifrån betalar han räkningar och mailar.

Det hör till undantagen att Mathias går hemifrån innan mig på morgonen. Idag gjorde han det. Lade mig på hans sida av sängen. Tog upp datorn. (Den ligger alltid på golvet bredvid sängen). Placerade den på min mage. Tog ett djupt andetag och försökte "bli Mathias". 

Öppnade Mathias mailprogram. Gick in i hans adressbok. Valde ut ca 50 adresser. Skrev ett mail. Med Mathias som avsändare. Skickade iväg det. Stängde ner datorn och gick till jobbet. Har inte pratat med honom sedan dess. Har jag gått för långt nu?

---

Här följer en kopia på mailet som "Mathias" skickade iväg imorse.

---

Hej alla kompisar.

Om ni inte redan har tillräckligt att göra:

Helena (monkeybrain) har startat en blogg. Hon är aldrig hemma längre. Det är snuskigt och eftersatt i köket. Hon har samma rutiga skjorta på sig varje dag. Hon tror hon ser cool ut. Som en snickare. Har inte fattat att snickare inte har bröst. I själva verket framstår hon bara som manhaftig. Är less på att vara ihop med en okvinnlig tjej. Inte en hög klack på elva år...

Utöver kläderna har hon blivit jobbig. Skriver om troll, bajs-korvar och om mig. Hon kallar det "snickar-blogg". Vilket är ett skämt. "Very, very bad" sa indiern till Jerry när han gjorde så inga gäster kom till hans restaurang.

Hon har i själva verket mig att tacka för allt hon lärt sig. Pre-Mathias hade hon inte hållit i en hammare. Såklart framgår det ingenstans på bloggen. Hon tror hon är såå händig och praktiskt så hon snart sprickar. Ni skulle sett hur hon var när vi träffades. 

Det värsta av allt är nog att hon själv tycker bloggen är sååå kul. Att hon är såå rolig. Att hon skriver såå kreativt. Jag ryser av denna självgodhet. Bristen på insikt av ett alltför stort ego.

Det tragikomiska i det hela är att knappt någon läser bloggen. Sorgligt med tanke på den tid hon lägger ner. Jag gissar på i snitt på fem besökare om dagen? 

Fyra är förmodligen hennes egen familj från Linköping. Den femte är antagligen nångon som kommit fel.

Så trött på hennes familj. "Åhhh, min familj betyder allt för mig! Vi har bara såååå kul! Vi kan svära hit och dig och kalla varandra skit och ingen tar åt sig! Asså jag fattar inte varför folk blir sura om man kallar dem idioter? Är inte vår familj sååååå cooola och avslappnade ändå?".

Alla pratar. Jag menar skriker. Hela tiden. Ingen lyssnar på vad den andra har att säga. Inte konstigt att Helena och jag spenderat semestern på varsitt håll sedan vi träffades. Ingen orkar vara med dem i mer än två dagar. MAX. 

Jag önskar ni kunde höra dem prata. Östgöta-dialekt. Istället för nej säger de "Naaäe". Istället för roligt säger de "wolit". De låter allt annat än smarta.

Om någon av er - mot förmodan - tycker bloggen är kul, lägg den på Facebok. (Jag har inte Facebok). Får hon upp statistiken har hon fått för sig att hon kan få spons från ByggMax. Don't think so. Men jag vågar inte svära på det. Hon är sjukt envis. Inget överraskar längre.

Får hon spons ska jag och brorsan i alla fall bygga en scen på mammas gård på Öland. Så mycket som jag fått städa hemma sista tre veckorna. En musik-scen.

Då ska alla ni komma och bo i studion. Vi ska ha en skön helg ihop. Bara sitta och jamma loss. Bara vara. Bara leka. Våga vara barn.

(Längtar)

Här är blogglänken. OBS: Läs allra första inlägget först - annars kommer ni inte fatta någonting.

http://nuskadetbliandrabullar.blogspot.com  

(Nu ska det bli andra bullar. Vilket djävla namn. Om projektet ändå hade handlat om en bröstförstoring. Då kunde även jag fått ut något av den).

PEACE på er.

/Nuttymat 

(OBS: GLÖM INTE, SPECIALS STILL RULES)

VEM ÄR VEM? (NUMMER ETT)

Som jag tidigare påtalat är det Lisa som gjort Bodil Malmsten postern.

Min chef har två lokaler bredvid varandra. Båda är i marknivå. Båda med stora fönster. Jag sitter i en. Lisa sitter i den andra. När jag går till och från Konsum ser jag ofta Lisa framför datorn. Hon har en A3 skrivare. En dag hade hon tejpat upp ett tiotal svart/vita bilder på sig själv. Tänkte inte närmare på det. Bella kom. Frågade varför Lisa satt upp bilder på sig själv. "I don't know" svarade jag (ja, på engelska).

Efter en vecka var jag inne för att hämta tillbaka vår dammsugare. De ska alltid låna vår. De är för snåla för att köpa en egen. Men det är okej. Chefens man sitter i samma lokal så det är väl i princip underförstått hans dammsugare också.

Det visade sig vid nämare betraktningsavstånd att det inte var Lisa som Bella och jag sett. Det var Bodil. Ingen större skillnad visar det sig.

SKÖKAN REGINA OCH JAG

Tisdag efter jobbet. Måste jobba över. Skickar Ida till Wirströms. Pratar med personalen via Idas telefon. Ger inhandlings-instruktioner. Ny färg och lite blandade skruvar och muttrar.


Möts upp på Folkungagatan. Går direkt till Apan. Jag menar Elefantpojken. Känns lyxigt att plötsligt ha ett så bra ställe så nära men ändå så långt borta. Från Sofo. Är medveten om att jag själv (mer än väl) kvalar in under ramen för en Sofoit. Bor på Gotlandsgatan. Vit medelklass. Jobbar med media. Inbillar mig ha en egen stil men ser exakt ut som alla andra på Götgatan. Dessutom har jag på vänster sida en djävla undercut. (Nu dock utväxt sedan drygt ett år).


December 2009. Trodde jag var cool. Borde vetat bättre. Jag är ingen tonåring. Jag är 35. (Regina 44).





Mathias kommer. Frasse sitter som vanligt med hårband i baren. (Inte Frances. En äldre man med samma namn). Äter samma som alla andra gånger. Kyckling med nudlar. Säger som vanligt att jag är allergisk mot jordnötter fast jag inte är det och får cashewnötter istället.
Skökan (aka Patrik) säger att han ska till miljon-demonstrationen i Egypten. Han hittar bara på. Jag fotar honom till bloggen. Hans gamla tjej har sagt att han behöver börja använda ögoncreme mot rynkor. Det tycker inte jag.

FLAGGAD KORV OCH TVÅ LÄSHUVUDEN

Måndag efter jobbet.
Möter upp Bella på väg mot Ida. I höjd med Sofia kyrka gör hon mig uppmärksam på den möjligtvis största bajskorven i världshistorien.   
En gigantisk ringlad korv. Uppskattningsvis 10 cm i diameter. Som en jättelik utspritsad chokladmuffins. Innan gräddning. Den är flaggad. Den är såklart äcklig. Fast (motbjudande) häftig. Tänker tanken att fota den. Bella tycker det är för magstarkt. Jag med. Går vidare till Ida.


Snart ringer Marcus på dörren. Ett till läshuvud som går på Berghs. Ida och Marcus får i uppgift att skruva ihop socklarna till de röda Ikea-skåpen. Det går inget vidare.

BRUTET MÖNSTER

Under vår gemytliga middag på Aarts gav jag Lars en liten reprimand. Kände egentligen att jag inte hade mandat till det. Kunde dock inte låta bli. Hade tänkt för mycket på Ida och dammsugarpåsen. 

Lars och Pia har ett jämställt förhållande. Pia tvättar och Lars städar. Som barn är det ovanligt att man själv tar initiativ till att byta dammsugarpåse. Eller städa badrummet. Det är något föräldrar ser till att barnet / tonåringen lär sig. Om man tycker det är viktigt. Jag kan därför inte hålla Ida ensam ansvarig för pås-fadäsen. Lars verkade van vid kritiken och tog den med ro.

Kapade reglar och mdf. Tog fram en ny dammsugarpåse. Det är bra att byta ofta när man hålls med byggdamm. Som på beställning tycker Frances påsen ser intressant ut. Hon frågar vad det är.

- En dammsugarpåse.

- Vad ska du göra med den?

- Jag ska byta på dammsugaren.

- Är det som en blöja? 

- Det skulle man kunna säga.

- Får jag byta?

- Trodde aldrig du skulle fråga.   

Som vanligt är jag tröttsamt pedagogisk och ska förklara in i absurdum. Demonstrerar hur en dammsugare fungerar genom att suga upp mindre leksaker och lite pennor och annat.

Frances vill inte sluta dammsuga upp saker. Bella och Ida tycker det var korkat av mig. Jag och Frances tycker det var kul. En panna fastnar.

VEM OCH VAR ÄR SWERRE NYGREN?

Molnets Broder kom med posten. Det är mer ett häfte än en bok. Jag hade kunnat betala 250 kronor för den. Det var dock bara jag som bjöd. Utropet var endast nio kronor, på Tradera. Tänk att man kan bli så glad av att köpa saker.

Jag verkligen älskar den. Huvudpersonen är Herr Folke. Han svettas mycket. Han gillar att duscha och meta.

(Här är han sur för vattnet har tagit slut)

Det här är hans granne. Han kallar henne Lilla Fröken. Han tycker hon är jobbig. Hon älskar honom. Lägger parfymerade kärleksbrev i hans brevinkast. 

Titta noga vilken härlig kropp han har.

Lilla Fröken tvingar hem Folke på lunch. Hon har en dold agenda. Han är hungrig. Hon säger "Herr Folke tycker säkert jag är en fjolla som skriver kärleksbrev till honom?"

Jag har aldrig smakat maken till goda köttbullar. Tänker Folke. Sedan förstår ni vad som händer...

DET ÄR INGEN ROCKET SCIENCE VI HÅLLER PÅ MED. MEN ÄNDÅ.

P&L åkte hem på söndagen. Andreas kom med kakor och Fralle. Lagom till när jag, Ida och Bella skulle börja bygga. Först fika. Fralle passade på att öva med leksaks-borren hon fick i födelsedagspresent.

Sen hjälpte hon mig att borra på riktigt. Här skruvar vi ihop regeln för övervåningen. Man måste förborra annars spricker den.

Ida tycker den känns väldigt hög. Jag tycker den blir perfekt. Frances också.

Testade att lägga dit sängskivan och ställa upp mellanväggen. Tycker det ser bra ut.

Frances hade lovat att sluta med napp när hon fyllde fyra år förra veckan. Nu har hon tagit tillbaka det. Jag gillar inte gamla barn med napp. Eller i vagn. Hon bryr sig inte.

ARMBÅGARNA PÅ BORDET

Våra finansiärer kom till Stockholm i lördags. För att gratta Frances och inspektera projektet. De var nöjda. Dock anade jag en STOR skepsis när de fick höra att platsen för Frances kalas (nu på söndag) är Bondegatan 79. Jag är inte orolig...


På kvällen bjöd de på middag. Aarts på Åsögatan. Vi hade väldigt trevligt. Alla var med. Jag, Bella, Andreas, Frasse, Ida. Utöver P&L.

Lars är en riktig filur. Belevad. Och rolig. Mer påläst än Ribbing. I somras visade han mig hur man skålar korrekt. Man ska ha ögonkontakt under hela skålen. Även när man dricker. Ansträngande att inte få väja med blicken. Måste jobba på det. 

På Aarts hade jag armbågarna på bordet. Med flit. Har aldrig förstått varför man inte får ha det. Jag tycker inte det är fult. Det är bekvämt.