Under vår gemytliga middag på Aarts gav jag Lars en liten reprimand. Kände egentligen att jag inte hade mandat till det. Kunde dock inte låta bli. Hade tänkt för mycket på Ida och dammsugarpåsen.
Lars och Pia har ett jämställt förhållande. Pia tvättar och Lars städar. Som barn är det ovanligt att man själv tar initiativ till att byta dammsugarpåse. Eller städa badrummet. Det är något föräldrar ser till att barnet / tonåringen lär sig. Om man tycker det är viktigt. Jag kan därför inte hålla Ida ensam ansvarig för pås-fadäsen. Lars verkade van vid kritiken och tog den med ro.
Kapade reglar och mdf. Tog fram en ny dammsugarpåse. Det är bra att byta ofta när man hålls med byggdamm. Som på beställning tycker Frances påsen ser intressant ut. Hon frågar vad det är.
- En dammsugarpåse.
- Vad ska du göra med den?
- Jag ska byta på dammsugaren.
- Är det som en blöja?
- Det skulle man kunna säga.
- Får jag byta?
- Trodde aldrig du skulle fråga.
Som vanligt är jag tröttsamt pedagogisk och ska förklara in i absurdum. Demonstrerar hur en dammsugare fungerar genom att suga upp mindre leksaker och lite pennor och annat.
Frances vill inte sluta dammsuga upp saker. Bella och Ida tycker det var korkat av mig. Jag och Frances tycker det var kul. En panna fastnar.
