Sitter vid köksbordet på Bondegatan med Frasse mittemot. Börjar bli klara med rensningen av Frances dagispyssel (som jag tvingats ta med eftersom hennes låda på förskolan inte gick att stänga).
- Nu lägger vi på ett kol här, vad säger du om den här då? Slänga va?
(håller upp en lagad smäll-karamell)
- Tyvärr inte slänga.
- Vi skulle ju slänga varannan grej?
- Ja men den går inte. Den har jag fått av Tyra.
- Okej....det här då, den slänger vi i alla fall?
(håller upp 5 cm lång tejpbit från vilken svarta garnbitar hänger ner)
- NEJ!! (panikslagen)
- Men lugn! Ska du ha kvar det här...?
- JA. Absolut inte slänga den!
- JA. Absolut inte slänga den!
- Vad är det?
- En peruk.
- Till vad?
- Till mig.
- Är den inte lite för liten?
- Den är inte klar förstår du väl (irriterad)
- Men vi kan inte spara mer, vad ska du ha den till?
- Det är min Michael peruk.
- Jackson?
- Ja.
- Du vet att det finns Michael-peruker att köpa?
- Ja.
- Du vet att det finns Michael-peruker att köpa?
- Jag vill inte köpa, jag vill ha min! (darr på underläpp)
- Okej lugn, vi sparar den.
- Den är min bästa grej av allt.
- Bli inte rädd om det står på löpsedlarna att Michael återuppstått efter du uppträtt.
- Den är min bästa grej av allt.
- Bli inte rädd om det står på löpsedlarna att Michael återuppstått efter du uppträtt.
- Vaddå?