TOY STORY - LÅNGT IFRÅN 3D

 

Om man lär sig något om något, blir det något både intressantare och roligare.

Intresse skapar en relation till objektet, personen eller ämnet i fråga. En relation till något gör att man bryr sig om det.

Misstänksamhet och likgiltighet är två väsentliga ingredienser till jordens kollaps. Eftersom det är svårt att vara likgiltig och misstänksam till något man har en relation till, är räddningen kunskap.

(Denna påve ser ner på mig varje dag på väg till jobbet)

Något jag inte kan något om är bibeln. Om någon börjar prata om den blir jag upptagen av annat. Inte pga ointresse, utan för att inte avslöja min obildning som jag finner generande.

Det lilla jag vet är att Eva & Adam en dag i lustgårdens trädgård inte kunde låta bli att smaka på ett äpple som Gud förbjudit dem att äta av. Han lät det dock dingla läskande rött i Kunskapens Träd.

Gud hade förklarat att äpplet gav kunskap till dem som åt av det. Men också att det hade en baksida.

När Guds fälla gått i lås straffade Gud Eva & Adam genom att förvisa dem från lustgården och göra dem dödliga.

Men vem skulle inte ha ätit av äpplet som man visste gav kunskap? 

Hur hade historien sett ut om Gud tagit det första bettet?

Kanske hade han hade agerat visare och förstått att vetgirighet är en positiv girighet, för vilken man bör belönas och inte straffas.

      (Till vänster, Jim Henson, mupparnas fader)

Det jag har i baktankarna i denna långsökta inledning gäller dock inte ämnen som islam, burkor, påven, politik eller gatukonst. 

Det handlar om något så ytligt som min relation till ett visst leksaksmärke.

Detta inlägg är ett försök till att skapa lite intresse för nästa inlägg, som för en obrydd endast kommer bestå av gamla daterade leksaker avfotade på mitt matbord.

---

                      FISHER PRICE TOYS  - KORT HISTORIK                 

                    Herman Fisher & Irving Price

Trots börskraschen 1929 och dess efterföljande depression, startade New York-borna Irving & Margaret Price en leksaksfabrik tillsammans med vännerna Herman Fisher och Helen Schelle (ville ha en bild på alla fyra, men såklart fanns det inga foton av damerna).

Tre av de fyra jobbade redan med leksaker. Herman Fischer utvecklade spel (bräd & sällskapsspel), Helen Schelle ägde och drev "Penny Walker Toy Store" på Manhattan och Margaret Price var framgångsrik barnboksillustratör. 

        (Några av Margrets tidiga illustrationer)

De fyra hade en tydlig vision för sitt nya företag som döptes till FISHER PRICE TOYS. 

Varje leksak skulle präglas av kreativitet och på så vis främja barns fantasi och lek. 

Utöver att leksakerna skulle vara både underhållande och bildande, skulle de även vara av så stark konstruktion att de klarade av att ärvas av både syskon och kusiner.

De skulle ha en sammanhållen och tydlig grafisk form samt en överkomlig prislapp.

Margaret blev Fisher Price Toys första Art Director. Hon såg till att leksakernas dekorationer trycktes litografiskt med optimal färg och hållbarhet.

Det första showroomet/kontoret öppnades 1931 på Mahattan.

1936 hade amerikanska föräldrar insett att Fisher Price's leksaker höll vad annonserna lovade. Företagets tidigare resultat av sju års minus vände nu till plus.

Under andra världskriget slutade Fisher Price (som många andra företag) att göra leksaker och tillverkade istället reservdelar till krigs-flygplan. 

Efter kriget kom dock 50-talets högkonjunktur. Samtidigt avancerade plastens möjligheter som material.

Fischer Price såg plasten som en möjlighet att införliva fler, starkare färger och dekorationer i sina leksaker. Buzzy Bee på bilden ovan, blev med sina plastvingar den första Fisher Price leksaken som inte var gjord helt av trä.

På 60-talet introducerade Fisher Price det nya konceptet "The Play Family". Play Family bestod av pedagogiska leksaker så som skola, sjukhus, flygplats. Alla med många tillhörande separata delar och karaktärer.


Play Family blev en enorm succé.

Men, denna leksakshistoria har ett ovärdigt slut. Med grundarnas bortgång försvann också företagets värdegrund.

1992 köptes Fisher Price upp av Barbies cyniska skapare, leksakstillverkaren Mattel. Därefter gick allt åt helvete.

Fisher Price består nu av extremt fula leksaker, av skitdålig kvalité, utan själ. 

                                     EXEMPEL NU OCH DÅ