torsdag 8 december 2011

LEDIG LILLEBROR DEL 3 - MINDRE BRA SIDOR?


Söndag. Kollar mail innan jag lägger mig. Ringer Andreas.

- Va göru?
- Inget speciellt, plockar i ordning. 
- Jaha. Jag har fått ett mail.
- Jaha?
- Från en tjej som läst bloggen. Har ingen aning om vem det är, känner inte igen namnet.
- Jaha..
- Hon skriver att efter allt hon fått veta om dig verkar du vara en perfekt kille till en av hennes kompisar. 
- ....
- Hallå?
- ....ja.. (rösten avslöjar ett brett leende)


- Hon hittade min blogg av en slump via en annan blogg och får nu för sig att det kanske fanns en mening med det.
- Vem är det?
- Jag vet inte sa jag ju, det spelar inte så stor roll, det jag vill säga är att jag inte var mentalt beredd på detta.
- Hur menar du?
- Jag känner plötsligt en oro som jag behöver ventilera med dig.
- Jaha... (konfunderad)
- Hon skriver att hennes kompis är den mest "ödmjuka, omtänksamma och fina människa" hon känner och när jag läste det fick jag en släng av ångest.
- Varför då?


- Hon skriver att hon tycker att du verkar vara av samma "virke", vilket får mig att undra om jag kanske förskönat min annons, eller säljer skadat gods, eller i alla fall lagat, men annonserar det som "felfritt" eftersom jag av tidsbrist ännu inte hunnit ta upp dina dåliga sidor.
- Vad syftar du på?
- Men det vet du väl?
- Näe...? Jag tycker överlag att jag är en ganska bra person. Det är mest mitt för omgivningen överdrivna data-intresse som tenderar att uppfattas negativt..


- Andreas, ta inte illa upp nu för jag tror absolut inte du skulle vilja vara ihop med mig heller, men låt säga att vi inte var syskon.
- Vad är det nu?
- Jag skulle som osläkting inte vilja vara ihop med dig ändå.
- Men allvarligt, jag..(avbruten)
- Jag menar inget taskigt, bara att med 31 år av facit i hand vet jag sidor hos dig som jag inte skulle stå ut med. 
- Samma här. Sidor hos dig alltså.
- Det känns olustigt att prata om mig och dig som ett par.
- Ja verkligen. Sluta med det.
- Vad jag vill veta är om jag kan rekommendera dig med gott samvete? 
- Ja det är klart du kan. Var inte taskig.
- Okej men om du träffar någon, kan du anstränga dig för att jobba på dina mindre bra sidor då?
- Vilka sidor pratar du om? 
- Det tar för lång tid att ha en utläggning om nu men jag skulle kunna skriva en lång lista. 
- Vaddå?



- Ja men du kan väl inte mena att din överdrivna data-kärlek är ditt enda fel?
- Näe så klart inte men..(avbruten)
- Du är sävlig, ganska oföretagsam, disträ, sover länge på helgerna, omöjlig att väcka och en massa andra saker som jag skulle tycka var olidligt.


- Det tycker inte jag, och allt är relativt. Du är ju likadan fast åt andra hållet, för hetsig och stressig. 
- ..ja jag vet...
- ....
- ...jag kanske bara inte ska göra en stor grej av det jag upplever som dåliga sidor hos dig? Kanske till och med någon ser det som bra saker.
- ...ja kanske det.
- Jag vill egentligen bara ha en garanti för att jag inte ska framstå som en oärlig försäljare.
- Jag kan jobba på mycket.
- Det är bra.
- Men du vet själv hur svårt det är att ändra på sin grundpersonlighet.
- Jag vet. Men ska vi gå vidare med det här då?
- Ja, det tycker jag.
- Bra. Jag med. Jag ringer när jag vet hur. Hon hade skrivit ner några förslag på hur man kan gå vidare. 
- Okej, hejdå.
- Hejdå.


5 kommentarer:

  1. De som ser nedersta bilden ändå kommer strunta i alla dåliga sidor tills det är försent. Så fin. Och de dåliga sidorna låter inte så hemska.

    SvaraRadera
  2. Hm...kanske i förälskelsefasen. Men den går som sagt över. Dessutom är den sista bilden 5 år gammal. Men bra att du är positiv.

    SvaraRadera
  3. Håller med Anonym. Om jag själv inte var skadat gods, med två barn, skulle jag anmäla intresse.

    SvaraRadera
  4. Skadat gods!? Vad är det för självbild? Och två barn. Vad är problemet? Han har ju ett! Skärp dig och anmäl intresse nu!

    SvaraRadera
  5. Syrran, du är vansinnigt rolig!
    /Cecilia

    SvaraRadera